Direktlänk till inlägg 13 februari 2014
För mig som assistansberättigad är det så naturligt att ha en utomstående person i min närhet att jag knappt tänker på att andra kanske finner det konstigt.
De är där, hjälper mig när jag behöver det och försöker göra sig så osynliga som möjligt när de inte behövs. Det senare är ofta fallet när jag arbetar. Jag har varit med om att folk är lite förundrade när jag har varit någonstans, antingen på universitet eller på något tidigt arbete, och assistenten har suttit bredvid eller i ett närliggande rum och läst.
"Kan man verkligen få betalt utan att göra någonting?" verkade vara frågan som surrade i deras hjärnor. Alternativt: "Det måste vara ett långtråkigt arbete, hon kanske vill ha något att göra." Frågor som "Men du som inte gör något kan väl gå att köpa lunch till mig? Inte? Men passa telefonen då istället?" kom som ett brev på posten.
Jag blev antagligen lika förundrad själv, och en smula irriterad.
Förstod de inte en assistents uppgift? Jag hade ju till och med informerat dem att de är där för att jag inte kan göra allt själv, trots att det var rätt uppenbart. Nej, så tydlig att en person som aldrig varit i kontakt med personlig assistans eller knappt funktionshinder över huvud taget skulle förstå hade jag troligen inte varit.
Det var lätt att förenkla det eftersom det är så naturligt för mig själv som är uppvuxen med en funktionsnedsättning och har haft ett stort assistans- behov hela livet. Det är säkert inte lika naturligt för en person som fått assistans i vuxen ålder, men jag hoppas att de, och alla andra också för den delen, någon gång når detta naturliga stadium.
Att kunna se att en personlig assistents största uppgift är att finnas till hands, beredd att när som helst rycka ut och i ett ögonblick trolla bort de begränsningar som funktionshindret medför.
En vän beskrev dem som brandkåren. De sitter jour, beredda på att rycka ut när helst det behövs. Och säg det samhälle som klarar sig särskilt länge utan en brandkår?
....men i den här videon berättar också flera brukare om varför den personlig assistansen är en förutsättningen för ett aktivt och meningsfullt liv; och något som skapar förutsättningar för livskvalitet. Det finns också en kritik mot ifrågasättandet ...
Inom arbetsterapi är människors förmåga och möjlighet att delta i vardagens aktiviteter i centrum. Ett grundläggande antagande är att människan till sin natur är aktiv. Att leva innebär att vara aktör i sitt eget liv, det vill säga att så själv...
I det sociala samspelet mellan människor blir alla utsatta för attityder och bemötanden av något slag. Det kan vara ett bra bemötande eller ett dåligt. Vad det råkar bli beror på komplexa bakomliggande orsaker som är svåra att förklara och de...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
||||||||
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
|||
10 |
11 |
12 |
13 | 14 |
15 |
16 |
|||
17 |
18 |
19 |
20 |
21 |
22 | 23 |
|||
24 |
25 |
26 |
27 |
28 |
|||||
|